Nytt, gammalt, lång paus.
Ser att jag tog en paus. Startade en ny blogg. Lyckades sådär. Den torkade också ut. Vet inte varför. Skrivandet liksom rann ur mig. Verkligheten tog vid. Orkade inte te sig i skrivandets form. Fick kämpa med att bara stanna kvar i verkligheten. Att sluta skolan bidrog. Jag "behövde" inte skriva. Att "behöva" skriva leder till inspiration. Man tappar aldrig skrivandet. Arbeta, arbeta på min arbetsplats var ansträngande, hårt och det roligaste som finns! Det fick bli jobb och inget skrivande. Förskolan tog upp det mesta om dagarna, vänner och ploj tog upp fritiden. Skrivandet gled långsamt längre bort.
Nu är det dags för nytt. En ny början. En ny start på livet.
Jag ska börja skolan igen. Jag har tagit ett stort beslut. Jag ska bli förskolelärare och världens bästa dessutom. Så på torsdag börjar jag skolan. Tänkte att då är det en chans att ta upp skrivandet. Jag har saknat det. Allt för mycket. Att få utlopp för saker eller bara skriva skit för att det är skoj. Jag vill välja att fortsätta i den här bloggen. Den andra fastnade liksom aldrig. Det tråkiga är bara att den närmaste tiden i skriven form finns någon annan stans. Inte samlad här. Kanske kan lösas på något sätt. Det vore skoj.
Idag är en dag. Jag joggade, jag var arg, jag grät framför datorn, jag städade och tog ett bad. Har sett minnescermonierna från Norge. Det är en månad sen. En månad sen något skedde man inte trott var möjligt. Något som fick mig att tänka till, på djupet. Tänkte skriva om tankarna. Men inte än. Har inte funderat klart.
Idag är en dag. En dag när jag tampas med ångest och tirstess. Saknar mitt jobb något enormt. Alla mina barn. Känner mig tom och förvirrad. Det var liksom min livboj, att gå till jobbet och få dela allt med de där små skruttarna. Nu är det slut. De ska växa upp, tampas med sina problem och bli stora utan mig. Svårt att greppa. Att acceptera. Saknad.
Melissa Horn får spelas i högtalarna. Hjälpa mig att sortera tankar.
Min andra halva. Den där som gör att allt känns lite lättare.
Nu är det dags för nytt. En ny början. En ny start på livet.
Jag ska börja skolan igen. Jag har tagit ett stort beslut. Jag ska bli förskolelärare och världens bästa dessutom. Så på torsdag börjar jag skolan. Tänkte att då är det en chans att ta upp skrivandet. Jag har saknat det. Allt för mycket. Att få utlopp för saker eller bara skriva skit för att det är skoj. Jag vill välja att fortsätta i den här bloggen. Den andra fastnade liksom aldrig. Det tråkiga är bara att den närmaste tiden i skriven form finns någon annan stans. Inte samlad här. Kanske kan lösas på något sätt. Det vore skoj.
Idag är en dag. Jag joggade, jag var arg, jag grät framför datorn, jag städade och tog ett bad. Har sett minnescermonierna från Norge. Det är en månad sen. En månad sen något skedde man inte trott var möjligt. Något som fick mig att tänka till, på djupet. Tänkte skriva om tankarna. Men inte än. Har inte funderat klart.
Idag är en dag. En dag när jag tampas med ångest och tirstess. Saknar mitt jobb något enormt. Alla mina barn. Känner mig tom och förvirrad. Det var liksom min livboj, att gå till jobbet och få dela allt med de där små skruttarna. Nu är det slut. De ska växa upp, tampas med sina problem och bli stora utan mig. Svårt att greppa. Att acceptera. Saknad.
Melissa Horn får spelas i högtalarna. Hjälpa mig att sortera tankar.
Min andra halva. Den där som gör att allt känns lite lättare.
Kommentarer
Trackback
