Att bli vuxen.

Tände ljus jag placerat om. Övar mig på att njuta av ensamhet. Det går bra.
Tänker på Way Out West. Vilket kaos det var. Någon hade tryckt in ganska mycket folk i en park och sedan ställt deras idoler på en scen. Släng på en del öl, en del pepp och inget regn så är det begrlipligt att kaos var ett faktum. Jag älskar konserter... så länge man inte får offra sitt liv. Vi klarade oss fint mestadels av tiden. Kunde njuta av grymma artister, spelningar och bli nyförälskad i en fantastisk violinist. Sitter och lyssnar på min playlist därifrån därav funderingarna. Jag älskar att bli förälskad i musiker/artister. Det är så oskyldigt och sådär lagom. Inget verkligt, fast gör ändå att hjärtat tar ett skutt och lycka infinner sig.